Undanflykter och självanklagan

Sitter här i min ensamhet och såg precis på sista Le sex et la ville-avsnittet. Jag började faktiskt gråta, tro det eller ej, och det var inte för att det var sista avsnittet, för jag har sett säsongerna flera gånger om, men det bara blev så.


Måste bara säga att jag har en fruktansvärd längtan efter min brorsa som är i Brighton på språkresa. Eller hela min familj faktiskt, bara för att inflika liksom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0